Rasism i vardagen

Rasism i vardagen

Socialpsykologiskt

Enligt socialidentitetsteorin anses människors identitet som formad utifrån de olika grupptillhörigheter dem tillhör. Ju mer tillhörighet någon upplever desto mer styrs identiteten utifrån gruppens värderingar. I sin tur formas gruppens känsla av sammanhållning delvis utifrån jämförelser av hur lik eller olik gruppen är mot andra grupper. Dem känslor som kretsar i gruppen blir enkelt ens egna vid stark tillhörighet utifrån denna teori. När hat och ilska skapas mot gruppen hamnar lätt gruppdeltagare i försvarsställning. Vad de olika grupperna har gjort och ansvaret hos respektive grupp kanske inte alltid ses i objektiva mått, utan filtreras gärna till att det är dem andra som stör den egna gruppens sammanhållning.

En annan teori, om mentala genvägar och i synnerhet den om representations-heuristik, kan användas för att förklara hur stereotyper bildas utifrån de vanliga beskrivningarna eller iaktagelser som människor kommer i kontakt med. En person, säg till exempel en med annan etnicitet än svensk har setts utföra brott vid flera tillfällen. Psyket har också generellt en tendens att överskatta sådant som upplevs mer extremt. Till exempel om en person med slöja spränger sig själv och samtidigt tar livet av flera oskyldiga från den egna gruppen. I ett sådant tillfälle kan de starka känslor av förakt och rädsla som detta ger med sig också lätt förväxlas till att gälla frekvensen av dessa händelser. Snabbt kan människor i rädsla börja se sig omkring och söka blicken till människor som bär slöja i offentliga sammanhang. Generellt kan människor förväxla denna bild till att gälla de flesta, eller alla.

Vardagens subtila rasism

Ett sätt varpå dessa stereotyper bildas är i mångt och mycket styrt av språket. Enligt socialiseringsteorin lär sig människor att prata om vissa företeelser på visst sätt. Socialisering innebär processen att lära sig de normativa reglerna under ens utveckling och särskilt under barndomen. Att säga N-ordet för att benämna svarta var tidigare en självklarhet för många barn, och anses numera som strängt förkastligt. Även om detta görs i en beskrivande text för att peka på det förflutna.

Härskartekniker är en annan subtil form av diskriminering som sägs användas mot människor för att få kontroll på dem. Detta kan nog också tänkas användas i de tillfällen någon anser att en person med annan etnicitet gör något där denne skulle kunna få mer makt och inflytande. Dessa kan då därför eventuellt raljeras eller ignoreras med ord, blickar, eller handlingar av annat slag. Personer som är van att bli diskriminerade kan enkelt hamna i en självupplevd hjälplöshet där de tappar ork eller tro på att förändra sin situation och därför också låter sig behandlas illa. De kanske också slutat tänka att detta skulle vara något fel.

Situationsaspekter

Situationsaspekter

En annan faktor som skulle kunna beskrivas är situationernas betydelse och särskilt i kombination med det som anses som kulturellt viktigt i en normativ utgångspunkt. Personer som kommer i från krigshärjade länder kommer också ofta från en mer fattig bakgrund. Fattigdom i sig leder ofta till begränsad förmåga att utbildas, utvecklas och känna sig trygg. Det sistnämnda kan anses nog så viktigt i och med att det ofta styrförmågan att fokusera på kloka val. I Sverige är synen på arbete och försörjning förknippat med högre status. I sammanhang där människor migreras så kan pressen bli väldigt tung. Speciellt i samband att, svenskar i detta sammanhang, skulle se ned på dessa kan rasism lätt bli sättet på hur detta kanaliseras.